Är det bra att Google blir elleverantör? De har hur som helst ansökt om att få bli det (artikel i CS). Till en början för eget bruk. Men det vore märkligt om de inte så småningom började se till att dra in kulor på sin el.
Om det är bra eller inte spelar kanske mindre roll. Men spelar det någon roll över huvud taget att Google börjar leverera el? Ja, det tycker jag.
Den forne underdogen har blivit stor. Riktigt stor. Så stor att många snart är (eller i någon mening redan är) beroende av den.Jag ser till mig själv. Jag skriver dagligen i Google Apps, jag mejlar dagligen via Gmail (även min arbetsmejl), jag söker dagligen via Google Sök. Jag använder Youtube (som Google äger) och jag gör säkert mer där Google är direkt eller indirekt inblandat.
Snart ska jag också köpa el av dem – och bli än mer beroende. Nå, de kanske inte erbjuder el till svenska kunder i första skedet. Men poängen är att Google blir större och större samtidigt som många fortfarande lever i tron att de är den där fiffiga sökmotorn. Tänker inte på eller vet inte att det är närmast beroende av dem.
Och det är en sak att vara beroende av en leverantör vilken som helst. Men att vara beroende av Google är något annat. Kom ihåg att deras huvudaffär handlar om att sälja annonsplatser. Och kom ihåg att det innebär att de kartlägger användarna – sådana som du och jag som det brukar heta – så gott det går. För att kunna slå mynt av dem i sin annonsaffär.
Nu är det jul. Nu är det jul. Ledigt. Inte jobba. Inte skriva om sådant som jag skulle kunna ta betalt för. Helst inte ens tänka på det.
Visst. Som om det skulle vara möjligt. Men jag låter ändå två bra artiklar vila till efter julhelgerna. De handlar om hur Linköping använder IT för att göra kommunen lättare bo i, samt om hur Peter Lindqvist som ny CIO på det anrika förlaget Carl Aller Etablissement ska hjälpa dem att ta steget in i 2.0-eran.
Men den som vill titta in på CIO.se redan nu lär inte bli besviken. Där finns gott om intressant läsning, bland annat om de nominerade projekten till CIO Awards.
God jul!
Sedär ett stycke poesi. Ett kort stycke, men likväl. Skrivande. Föder. Lust. I mitt fall lust att skriva mer. Därför skriver jag detta inlägg. Jag har ingen idé. Jag har inget budskap. Jag har bara en lust att skriva.
Jag ägnar en god del av min tid åt att skriva för CIO Sweden, som du säkert inte har kunnat undgå om du så bara hastigt ögnat igenom bloggen. Det är inte mina texter. Nå, det är förvisso jag som skriver dem, och det finns förvisso en hel del av mig i dem. Men det är främst funktionstexter. De skapas för att fylla ett behov. Och inte så mycket ett behov hos mig – även om det finns ett inte obetydligt sådant också – så mycket som ett behov hos läsarna, CIO:er (IT-chefer på strategisk nivå, enkelt uttryckt).
Missförstå mig inte nu. Det är oftast oerhört lustfyllt att på kortast möjliga tid formulera en text som 1) är sann, 2) är relevant och intressant för läsarna, 3) är så enkel att läsa som möjligt samtidigt som den 4) väcker intresse och helst nyfikenhet på att läsa mer på sajten.
Det är varken lätt eller alls att förakta. Det är ett hantverk som jag har långt kvar innan jag känner mig bekväm med. Ännu känner jag mig framför allt road av det och jag vet att resultatet oftast blir tillräckligt bra.
Och, nota bene, jag är genuint intresserad av ämnet.
Men här kan jag skriva om vad som helst. När som helst. Hur som helst. Jag kan bryta mot regler.
Vilket jag just har gjort genom att skriva det här inlägget. Jag har gått utanför ramarna. I denna tid av Facebook-statusar, twitterflöden och bloggar med varierande substans vill jag lyfta fram sägningen om du inte har något att säga, gör det inte.
Men bryt gärna mot reglerna då och då. Så blir livet lite roligare att leva.
PS. Låt dig inspireras av herr Wildenstam.
I morgon hålls den stora galan CIO Awards 2009 på Nalen i Stockholm. Det är tidningen CIO Sweden – som jag arbetar för – som tillsammans med Accenture har utsett årets bästa CIO och årets bästa projekt. I morgon tillkännages vinnarna.
Ur tidningens presentation:
”Femton förväntansfulla finalister tävlar om förstapriset i våra tre tävlingsgrenar Årets CIO, Årets projekt och Årets hållbara IT-projekt. Vi bjuder på galamiddag med tänkvärd underhållning. Dessutom får du chans att stifta bekantskap med årets finalister. Allt under ledning av kvällens konferencier Jonas Hallberg.
Efter prisutdelningen spelar husbandet upp till dans och baren öppnar för mingel.”
Läs mer om CIO Awards på CIO Sweden.
FRÅN CIO SWEDEN:
Kairos Future har tillsammans med konsultföretaget A3J Consulting utvecklat ett verktyg för analys av bloggar, som sägs ge en del av de svaren på hur människor uppfattar ett varumärke, ge koll på opinioner och vilka slutsatser man kan dra av diskussioner som pågår i bloggosfären.
Verktyget heter SoMe och använder artificiell intelligens för att analysera information som samlas in från bloggosfären.
Läs mer på CIO Sweden: http://bit.ly/8nkUW8
Intressant artikel på CIO Sweden. Nå, jag har förvisso skrivit den själv. Men alldeles oavsett det torde den väcka en och annan tanke hos dig som styr över en organisation eller delar av en organisation.
För övrigt tror jag att kontentan av artikeln går att applicera på det privata nätverket. Om vi kan bli bättre på att utnyttja våra personliga nätverk skulle vi också bli bättre på det vi gillar att göra. Och bättre på det vi måste göra.
Det borde finnas ett ämne i skolan; ”Sociala nätverk”. Fast skolan kanske inte fungerar så nu för tiden …
Det populäraste sökordet på Google under 2009 var ”Facebook”, enligt ett pressmeddelande från sök- och annonsjätten. Lite märkligt med tanke på att Facebook har en rätt enkel adress och är ett rätt välkänt fenomen. Men ännu märkligare är kanske att ”Google” hamnar på fjärde plats. Varför söker man på Google på Google? Jag menar ok, någon gång i bland när fantasin tryter. Men det är alltså det fjärde mest inknappade orden i Googles sök-fält i år.
För övrigt konstaterar Googles marknadschef Andreas Svenungsson att lågkonjunkturen har satt sina spår i sökmönstret.
- Under 2009 har svenskarna sökt mer på tåg och nära resmål än flyg och långväga destinationer samtidigt som skatteverket deklaration och betalningsanmärkningar ligger högt upp bland populära sökningar på Google i Sverige, säger han.
Kolla in Zeitgeist för mer kul och måhända nyttig info.
Mest populära sökord i Sverige
1. facebook
2. youtube
3. blocket
4. google
5. eniro
6. aftonbladet
7. lexikon
8. bdb (bilddagboken)
9. tradera
10. hotmail
Sökord som vuxit snabbast i popularitet i Sverige
1. spotify
2. translate
3. facebook
4. eniro
5. blocket
6. blogg
7. bdb (billddagboken)
8. hotmail
9. hitta
10. google
Jag fick ett rop på hjälp igår kväll, över Facebook. En kompis behövde hjälp med sin nya blogg. Vad skulle han skriva om? Den skulle öppna idag (berndalennyheter.blogspot.com) och han var osäker på om han skulle hålla sig till ”strictly business” eller ta med kommenterar om vilken frukt han åt under dagens repetition.
Det är en bra fråga. Därför tänkte jag sammanfatta en del av det jag har hört som journalist på CIO Sweden här. Jag har pratat med CIO:er, kommunikationsstrateger och forskare. Deras svar på vad som fungerar kan sammanställas med ett vagt ”vi vet inte riktigt exakt, men något åt det här hållet … ”
Den lite vaga bilden som deras svar ger beror dels på att sociala medier är nytt och dels på att kommunikation inte är någon absolut vetenskap. Men en av slutsatserna efter alla samtal med expertmaffian är att en blogg allena sällan är tillfyllest. Såvida inte bloggaren redan har en trogen publik. För att få ut sitt budskap i sitt nätverk – och hitta in i nya nätverk – är det viktigt att använda flera kanaler. Och koppla ihop dem med varandra.
Så ett gott råd i det här fallet tycks vara att se bloggen som den centrala plattformen i ”kommunikationsstrategin”, och stödja den med kanaler som Facebook, Twitter och kanske LinkedIn. Även Flickr har en plats i mixen – i synnerhet givetvis om ämnet är bildmässigt.
Men tillbaka till hans fråga. Vad ska han skriva om? En given motfråga är: Varför ska du skriva? I det här fallet antar jag att det handlar om att bygga det egna varumärket och att sprida sin närvaro över en större yta än han förmår göra med sin egen fysiska närvaro, så att säga.
Här är mina förslag till hur du ger din blogg superkrafter.
- Hitta tre, fyra områden att skriva om. Förslagsvis två-tre som har med ditt yrke att göra och ett eller två som speglar dina intressen. Håll dig till de här områdena och försök att disponera mängden inlägg så att de som har med ditt yrke att göra dominerar. Genom att begränsa blogginnehållet på det här sättet undviker du spretighet, läsarna vet ungefär vad som väntar dem när de klickar sig fram till din blogg och du själv får lättare att skriva.
- Skriv alltid personligt, alltid utifrån dig själv. Men svamla aldrig. Var kort, koncis och konkret. Men som sagt personlig.
- Hitta humorn. Människor gillar att bli roade. Så roa. I det här fallet vet jag att bloggaren har nära till humorn, så det torde komma naturligt.
- Bjud in! Ställ frågor, gärna i slutet av inläggen, som bjuder in läsaren till dialog. En bra blogg är bloggförfattarens texter tillsammans med kommentarerna.
- Stirra dig inte blind på grammatik och språkliga regler. Det är innehållet som räknas. Så länge du inte spränger sönder texterna med fel och gör innehållet obegripligt eller oavsiktligt tvetydigt är inte regler viktiga. En blogg tål mer av ”talspråkligheter” än en tidning eller en statisk publicering. (Om du representerar en organisation måste givetvis det du skriver och hur du skriver det följa deras policy eller ligga i linje med deras varumärke, vilket kan innebära högre krav på ett formellt korrekt språkbruk.)
- Uppdatera ofta. Det är en uttjatad uppmaning. Och regeln ska nog tas med en nypa salt. Uppdatera inte med skräp. Se till att det du skriver är intressant för dem du vänder dig till. Alla inlägg behöver inte vara djuplodande, genomtänkta texter – det finns utrymme för korta uppdateringar av vad du gör för tillfället i stil med ”På väg till konsert på Södra Teatern. Ska bli spännande då salongen är utsåld och kungen lär sitta i publiken.” Men en blogg som bara består av sådant blir inte särskilt spännande att följa. Då är Twitter ett bättre alternativ. Ett sätt att kunna uppdatera ofta trots en fulltecknad kalender är att skriva flera inlägg på en gång, och ange framtida publiceringsdatum för dem.
- Använd andra kanaler i kombination med bloggen. Hänvisa exempelvis från den till bilder på Flickr, twittra om nya inlägg – givetvis med länk till inlägget, tala om i din statusrad på Facebook att du har skrivit något nytt. Ju tätare du kan väva samman de olika kanalerna, desto fler läsare får du.
Bredvid mitt jobb som journalist driver jag en liten bokningsagentur för folkmusiker (www.primaagentur.se). Nyligen var Eric Lugosch i Sverige – för första gången. Det visade sig att han inte hade någon fan-page på Facebook. Nu har han det. Om du är nyfiken på hans musik finns gott om exempel på www.myspace.com/ericlugosch.
Du hittar honom också på Facebook här.
Var på ett seminarium kring NLP, Neurolinguistic programming, idag. Själva begreppet låter ju lite skumt. Och NLP har ju fått lite negativ press den senaste tiden, bland annat i samband med Arbetsförmedlingens upphandling av coacher. En del av dem har tydligen använt NLP för att hjälpa arbetssökanden att hitta jobb. Och det framställdes som tveksamt i sammanhanget. Nå, om det har jag ingen aning. Men överlag verkar det mest handla om sunt förnuft. Eller åtminstone en sund strategi. Att prata och agera – kommunicera – som de framgångsrika.
Finns erfarenheter av det därute? Let me (us) know!
